
Killar / män som virkar / stickar.
Jag personligen tycker det hör till ovanligheterna att det manliga könet stickar/virkar, och blir lika "förvånad" varenda jag jag stöter på en ny.
Vet inte varför, men det känns som att sticka/virka har fått en "tjej-grejs" prägel över sig, varför vet jag inte.
Men har män alltid stickat men gjort det i det tysta? Jag känner ingen kille som stickar/virkar, inte offentligt iallafall.
Men nu tycker jag det verkar allt vanligare att de dyker upp ifrån alla håll och kanter med sina stickor. Vad tror du det beror på?

Det har väl överlag blivit mer trendigt med handarbete, och vanligare att killar vågar utmana könsmönstren. Traditionellt sett har det väl varit "kvinnoarbete" och lite mossigt och tråkigt, men det verkar ju ändras nu (tack och lov!)
Min pojkvän är en jävel på korsstygn, fast han broderar bara tv-spels motiv , så lite "grabbigt" är det väl. Känner en handfull killar som stickar, syr, virkar och broderar. T.ex en gammal polis i 60årsåldern som broderar tavlor med båtar på :-) Vi är en grupp kompisar också som träffas regelbundet och pysslar och det är väl 50/50 av båda könen varav en del håller på med textilier av olika slag. Tycker det är härligt att se :-)
Hoppas det här forumet ska inspirera fler killar att plocka upp garnnystanet!

Jo men det känns lite som att sticka/virka har alltid varit ett "kvinno-göra" som enbart ska uppfylla någon nyttig funktion, som grytlappar, raggsockor mm.
Det är ju så skönt och avkopplande att sitta ner och pyssla lite :)
Håller på med vad som ska bli en baby/barnfilt i mormors-rute virkning, ett riktigt evighetsprojekt ;)
Jag virkar och syr, men jag fick lära mig att göra att själv så det blir så, hatar att köpa halvfabrikat och göra saker själv, jag gör det gärna själv istället mycket roligare och billigare. Är inte snål då men bra med något som tar tid.
Jag har sett flera killar som stickar på spårvagnarna, men tycker mig att de ser ut som någon form av alternativare, har då inte fördommar, jag virkar ju själv så jag ska inte klaga, inte så att man ser gubbe Ingvar som virkar på bussen direkt.

Fast jag har sett på Ravelry att männen där verkar vara "vanliga" Svenssons, eller vad man ska säga ;)
De ser inte ut att vara av utmärkande karaktär då, om man får säga så ;)
Jo kanske man jag tycker det är vanligt jag känner flera killar som virkar och stickar faktiskt, när jag tänker efter har jag en kompis som jobbar som frisör som är över 40 och virkar det är lite häftigt.
Tror det blri vanligare och vanligare hela tiden faktiskt.
Min systers pappa (som är död sen 10år tillbaka) broderade. Jag har några verk som han gjorde.

http://www.elias.webshoponline.se/Virkadeamigurumi_87/
Kille som virkar..

Min pappa som nu är 64 år broderade korsstygnsdukar när han låg i lumpen, det var ju på 60-talet. Efter vad jag hört så var det ganska vanligt då. Känner flera gubbar som höll på när de var i 20-årsåldern. Så killarna nu är inte först precis, men kul är det att de vill och vågar
Sajtvärd för mitt eget liv

Men jag tycker att det känns som att det är lite "skämmigt" att vara en handarbetade kille idag? Vet inte varför, för de borde väl kunna finna samma nöje i det som en tjej?
Jag blir kallad för tant för att jag stickar, virkar och väver, och då är jag bara 28 år ;D

#9 Ja tant har ja hört mååånga gånger ja med och då e ja bara 24, vissa förstår helt enkelt inte men men ja kan väl leva med tant och sen e de ju sällan någon som säger något när ja sitter med mina stora varma stickade tröjor en kall kväll då ser dom mest avundsjuka ut :P
Yesterday is history, tomorrow is a mystery, but today is a gift. That is why it is called the "present."

Jag har aldrig sett en man sticka, virka eller brodera Men jag skulle nog inte titta två gånger om jag såg en. Bättre att sitta och handarbeta än att vara ute och ställa till otyg. Så avslappnande att göra något med händerna också. Själv har jag tänkt att bli tant nu och börja virka och jag gör det med stolthet! 24 år som jag snart är…
Jennie

Här har ni en till man som har upptäckt virkandets tjusning!
För inte så länge sen fick jag höra av en vän (en man) hur kul och avslappnande det är att virka, och jag bestämde mig för att prova. Jag letade böcker på biblioteket och hittade "Virka läskigt söta figurer" och tyckte de var helt bedårande. Och nu är jag fast. Jag har funderat i efterhand på om det var så att min manlighet krävde att jag skulle börja med såna ondskefulla figurer innan jag kunde gå vidare och göra mer sockersöta kreationer. Lite löjligt kanske, men va fan. Så nu efter att ha gjort Djävulen och Nosferatu har jag börjat med en rosa kanin.

dudes. denna kille är så jävla skillad och gör allt så personligt och har en tanke bakom allt. man kan inte annat än älska honom
Min sambo tröttnade på att jag satt och virkade och aldrig gjorde en mössa som han ville ha….
Så han gick och köpte sig garn och virknål och virkade sig en egen mössa!
Gissa om tanterna på hans jobb blev imponerade!
=D

Min sambo broderar. =) Urduktig är han. ;)
Synd att jag inte är lika duktig på att löda elektronik eller bygga datorer..

Jag blir alltid lite trött när det finns människor som ser ner på handarbete som något typiskt "kvinnligt" och ännu värre som något "banalt". Handarbete för mig är som en korsning mellan konstnärlighet och logiska mönster och det är ju något som kan tilltala många.
Det är ingen slump att de flesta jag känner som handarbetar har programmerarbakgrund och/eller älskar logiska pussel som sudoku, japanska korsord etc.
Jag är själv en pojkflicka i de flestas ögon och det är många som blir riktigt förvånade när de får veta att jag gillar handarbete. Ungefär som att jag skulle vara för "tuff" för det eller något… Jag säger så här, det är TUFFT att handarbeta oavsett kön, ålder eller yrkeskategori! :-)
Idag finns det ju dessutom inga gränser för vad man kan göra, det tycker jag är hur kul som helst! Är man inte superduktig på att hitta på egna kreativa mönster så kan man ge sig fasen på att det finns någon därute som kan hjälpa dig på traven!